Jag har varit borta ett tag, eller ett långt tag nu och jag är äntligen tillbaka. Jag har inte läst så mycket som jag brukar göra men jag hoppas att min vana läsning börjar igen som vanligt snart. Jag fann en lista över de topp 100 bästa ungdomsböckerna någonsin här.
De med fet stil + kursiv text är antingen serier som jag har påbörjat, men det kan också betyda att jag har läst boken eller alla böcker i serien. De med röd text är antingen böcker jag inte har läst eller som jag har påbörjat men inte läst ut.
1.Harry Potter (series), by J.K. Rowling
2. The Hunger Games (series), by Suzanne Collins
3. To Kill a Mockingbird, by Harper Lee
4. The Fault in Our Stars, by John Green
5. The Hobbit, by J.R.R. Tolkien
6. The Catcher in the Rye, by J.D. Salinger
7. The Lord of the Rings (series), by J.R.R. Tolkien
8. Fahrenheit 451, by Ray Bradbury
9. Looking for Alaska, by John Green
10. The Book Thief, by Markus Zusak
11. The Giver (series), by Lois Lowry
12. The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy (series), by Douglas Adams
13. The Outsiders, by S.E. Hinton
14. Anne of Green Gables (series), by Lucy Maud Montgomery
15. His Dark Materials (series), by Philip Pullman
16. The Perks of Being a Wallflower, by Stephen Chbosky
17. The Princess Bride, by William Goldman
18. Lord of the Flies, by William Golding
19. Divergent (series), by Veronica Roth
20. Paper Towns, by John Green
21. The Mortal Instruments (series), by Cassandra Clare
22. An Abundance of Katherines, by John Green (läser just nu)
23. Flowers for Algernon, by Daniel Keyes
24. Thirteen Reasons Why, by Jay Asher
25. The Curious Incident of the Dog in the Night-Time, by Mark Haddon
26. Speak, by Laurie Halse Anderson
27. Twilight (series), by Stephenie Meyer
28. Uglies (series), by Scott Westerfeld
29. The Infernal Devices (series), by Cassandra Clare
30. Tuck Everlasting, by Natalie Babbitt
31. The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian, by Sherman Alexie
32. The Sisterhood of the Traveling Pants (series), by Anne Brashares
33. The Call of the Wild, by Jack London
34. Will Grayson, Will Grayson, by John Green, David Levithan
35. Go Ask Alice, by Anonymous
36. Howl’s Moving Castle, by Diana Wynne Jones
37. Stargirl, by Jerry Spinelli
38. A Separate Peace, by John Knowles
39. Vampire Academy (series), by Richelle Mead
40. Abhorsen Trilogy / Old Kingdom Trilogy (series), by Garth Nix
41. Dune, by Frank Herbert
42. Discworld / Tiffany Aching (series, by Terry Pratchett
43. My Sister’s Keeper, by Jodi Picoult
44. The Dark is Rising (series), by Susan Cooper
45. Graceling (series), Kristin Cashore
46. Forever…, by Judy Blume
47. Earthsea (series), by Ursula K. Le Guin
48. Inheritance Cycle (series), by Christopher Paolini
49. The Princess Diaries (series), by Meg Cabot
50. The Song of the Lioness (series), by Tamora Pierce
51. Treasure Island, by Robert Louis Stevenson
52. Delirium (series), by Lauren Oliver
53. Anna and the French Kiss, by Stephanie Perkins
54. Hush, Hush Saga (series), by Becca Fitzpatrick
55. 13 Little Blue Envelopes, by Maureen Johnson
56. It’s Kind of a Funny Story, by Ned Vizzini
57. The Gemma Doyle Trilogy (series), by Libba Bray (1/3)
58. Miss Peregrine’s Home for Peculiar Children, by Ransom Riggs
59. The House on Mango Street, by Sandra Cisneros
60. Something Wicked This Way Comes, by Ray Bradbury
61. The Chocolate War, by Robert Cormier
62. Just Listen, by Sarah Dessen
63. A Ring of Endless Light, by Madeleine L’Engle
64. The Truth About Forever, by Sarah Dessen
65. The Bartimaeus Trilogy (series), by Jonathan Stroud
66. Bloodlines (series), by Richelle Mead
67. Fallen (series), by Lauren Kate
68. House of Night (series), by P.C. Cast, Kristin Cast
69. I Capture the Castle, by Dodie Smith
70. Nick & Norah’s Infinite Playlsit, by Rachel Cohn, David Levithan
71. Before I Fall, by Lauren Oliver
72. Unwind, by Neal Shusterman
73. The Last Unicorn, by Peter S. Beagle
74. The Maze Runner Trilogy (series), by James Dashner (ska läsa snart)
75. If I Stay, by Gayle Forman
76. The Blue Sword, by Robin McKinley
77. Crank (series), by Ellen Hopkins
78. Matched (series), by Allie Condie
79. Gallagher Girls (series), by Ally Carter
80. The Goose Girl, by Shannon Hale
81. Daughter of the Lioness / Tricksters (series), by Tamora Pierce
82. I Am the Messenger, by Markus Zusak
83. The Immortals (series), by Tamora Pierce
84. The Enchanted Forest Chronicles (series), by Patricia C. Wrede
85. Chaos Walking (series), by Patrick Ness (1/3)
86. Circle of Magic (series), by Tamora Pierce
87. Daughter of Smoke & Bone, by Laini Taylor
88. Feed, by M.T. Anderson
89. Weetzie Bat (series), by Francesca Lia Block
90. Along for the Ride, by Sarah Dessen
91. Confessions of Georgia Nicolson (series), by Louise Rennison (2/?)
92. Leviathan (series), by Scott Westerfeld
93. The House of the Scorpion, by Nancy Farmer
94. The Chronicles of Chrestomanci (series), by Diana Wynne Jones
95. The Lullaby, by Sarah Dessen
96. Gone (series), by Michael Grant
97. The Shiver Trilogy (series), by Maggie Stiefvater
98. The Hero and the Crown, by Robin McKinley
99. Wintergirls, by Laurie Halse Anderson
100. Betsy-Tacy Books (series), by Maud Hart Lovelace
Jag har inte läst så många böcker som finns på denna lista men jag har ändå läst några böcker ur denna lista, vilket är bra. Jag har fått väldigt mycket tips på böcker just nu, yeey!
Har ni läst en bok eller flera ur denna lista?
tisdag 28 augusti 2012
onsdag 4 juli 2012
14 år och till salu - Recension
Handling;
14 åriga Tessan bor i Surahammar, en timme bort från Västerås och lever ett vanligt svenskt liv tills hon en dag blir av med oskulden genom att bli våldtagen en kväll på väg hem från stallet. Gråtande går hem och säger inte om väldtäckten till någon. Nästa dag föreslår hennes bästavän att man kan tjäna pengar via näter genom att sälja sig själv för sex. Trots att hon inte vill säger hon ja ändå. Från att vara en vanlig ungdomsflicka till att skada sig själv blir tillslut inte hälsosamt psysiskt och fysiskt. Denna historia är en riktig skakande en och det likt en bergochdalbana. Det är inte lugnt en enda stund.
Det finns några typer av böcker som jag oftast inte vill läsa. En typ är böcker som handlar om våldtäckter. Just därför tog det ett tag för mig att äntligen läsa denna bok.
Första delen var väldigt bra, för det var bara den delen där Tessa var som en vanlig ungdomsflicka i Sverige på åttiotalet tills hon blir våldtagen av en ''snäll'' pojke en sen kväll på väg hem. Det värsta är när en ''snäll'' pojke tar en flickas oskuld när hon är fjorton år och just efter våldtäckten rasar hennes värld mer e...moreDet finns några typer av böcker som jag oftast inte vill läsa. En typ är böcker som handlar om våldtäckter. Just därför tog det ett tag för mig att äntligen läsa denna bok. Första delen var väldigt bra, för det var bara den delen där Tessa var som en vanlig ungdomsflicka i Sverige på åttiotalet tills hon blir våldtagen av en ''snäll'' pojke en sen kväll på väg hem. Det värsta är när en ''snäll'' pojke tar en flickas oskuld när hon är fjorton år och just efter våldtäckten rasar hennes värld mer eller mindre. En dag efter våldtäckten frågar hennes bästakompis Jenny hur man kan tjäna pengar bäst och enklast, jo ''Vi horar''. Ursäkta men vilken ungdom skulle säga så? Visst, det kanske ansågs vara roligt och något 'extraordinary' på åttiotalet men vilken dum grej att säga överhuvudtaget.Givetvis kan inte Tessa säga nej för att motstå som en fegis, hon vill vara med Jenny oavsett vad hon säger. Första gången de gör det, var det inte så allvarligt men de två andra gångerna händer det en sak som får Jenny att rasa och bestämmer sig för att sluta, men vad gör Tessa? Jo, hon slutar inte 'hora'. Det forsätter och fortsätter, tills hon förstör sig själv. Jag tyckte om Tessas utveckling genom boken men gång på gång kände jag den där känslan av att jag ville bara örfila Tessa på grund av hennes dumhet. Men, sedan tänkte jag detta är något väldigt svårt att gå igenom ensamt, utan att säga till sina föräldrar. Hon hade sina minnesvärda stunder i historiens gång, men det fanns även stunder där hon var så naiv, naiv och så maktlös. Personligheten kunde jag inte relatera till Tessa och hennes personlighet, just det fick mig att inte tycka om hennes beslut. Det var tack vare Mona, som allt blev bättre. Så tack Mona! Men, jag älskade även Tessas vuxna jag. Det fanns stycken med kurstiv stil där Tessas vuxna jag berättade och de styckerna räddade historien. Ämnet våldtäckt är väldigt allvarligt och varje dag, stund är det någon som blir våldtagen emot sin egen vilja, utan makt att bryta sig loss, vilket kan leda till prostitution längre fram. Det är väldigt hemskt att det händer och jag tycker att det är väldigt bra att Tessa vågade berätta till Caroline om sin historia och få det senare tryckt på papper. Väldigt modigt säger jag bara. Jag tänker inte betygsätta denna bok på grund av att den inte är värd att betygsättas då det är en riktig historia som har skett och människors liv är inte värda att betygsättas.
Tack för recesionexemplaret Pocketförlaget!
|
torsdag 31 maj 2012
lördag 26 maj 2012
We can burn brighter than the sun.
Den senaste boken jag läste ut var 'Fever' av Lauren Destafano. Jag är inte säker på att jag vill recensera den då jag har så blandade känslor om boken. Det vill säga, att jag inte kan förklara mina känslor at all. I igår, var det bokbytardagen i Kulturhuset, Stockholm, självklart drog jag dit med mina två kompisar och min kompis kusin. Jag bytte tre böcker och fick tag i tre böcker. Bl.a. 'Flickan från ovan'. Annars så har mitt lässug varit väldigt dåligt, på grund av all plugg. Jag har ändå läst något och jag är glad över det. Snart, snart är det sommarlov. Längtar verkligen till sommarlovet, inget plugg som ger mig dåligt samvete över att jag struntar att läsa en bok som precis blivit spännande. För tillfället läser jag ingen bok. Men jag kanske tar och läser något kapitel ur en biblioteksbok efter att jag skrivit en engelskauppsats. Det är ju eurovision final idag och jag hoppas att det går bra för Loreen. Kommer ni att kolla på finalen ikväll? Vilka länder tror ni har någon chans att komma upp bland de fem av 24 länder(tror jag)?
lördag 12 maj 2012
PRETTY EMOTIONAL.
Okey. Let's write in english. Ten minutes ago I saw the finalepisode of season 3. I can't quite explain my feelings right now. So I let the gifs do it. Anyway I'm really feeling ugly and I haven't cried so much during a TVD episode. It was pretty emotional and now I know how much the characters in the show means to me. Ohh. :(
söndag 6 maj 2012
lördag 28 april 2012
Nå, hur ska jag beskriva min lördag?
Vad är inte bättre än en dag full med solsken och böcker? Jo, det är så jag har spenderat min lördag, en lördag bara med böcker. Jag mötte upp Andrea vid PunktMedis och fick med mig dessa fyra böcker, som jag inte har en aning om. Inte ens om jag kommer gilla dem.
Jag borde nog inte kommentera något då jag inte har en aning om vad de handlar om.
Efter PunktMedis besöket åkte vi till Gamla Stan och gick till Science Fiction-bokhandeln. Där spenderade vi en halvtimme med att kolla på böcker och jag fick med mig två böcker! Awesomeness, säger jag bara. Medan vi letade bland hyllorna träffade vi Amelie och Nea. Roligt värre. De tre skulle få sina böcker signerade av Mats och Sara, författarna till Engelforstrilogin. När de hade fått sin böcker signerade träffade vi iförbifarten Olivia. Vi pratade smått och sedan gick resten av oss fyra ut och gick till The English bookshop. Första gången jag var där och ohh, ett paradis fullt med engelska böcker. Utbudet är större än hos Science Fiction. Det enda negativa är priset men vem bryr sig. Juste, jag får inte glömma bort böckerna jag köpte.
Äntligen ska jag få läsa Before i fall. Har inte hunnit läsa ut den på grund av böcker jag skulle läsa innan. Partials verkar även vara bra. Ska bli kul att få läsa den framöver.
Detta har varit en rätt trevlig och rolig lördag. Jag har dessutom läst ut Eld vilken trevlig resa jag har varit med om. Jag har lust att läsa om Cirkeln bara för att.
Hopp ala hopp.
fredag 27 april 2012
You're young until you can't. You love until you can't. You try until you can't. You laugh until you cry. You cry until you laugh.
Okej. Jag vet inte hur länge sedan det var sedan jag sist bloggade. Men, jag kan fortfarande be om ursäkt. Så, jag ber om ursäkt. Saken är den att jag inte har varit särskilt sugen på att läsa den senaste veckan på grund av mycket plugg som har tagit över mitt liv just denna lilla period, men oroa er inte. Jag träffade Sara och Mats idag, författarna till Engelforstrilogin dessutom träffade jag på Frida från Photosandbooks, en trevlig överraskning. I alla fall, jag köpte Eld igår och har redan läst över 300 sidor, boken är rätt messed up så långt jag har läst och jag hoppas att det löser sig på något sätt. Jag fick dessutom en Eld-tygpåse. Jag ska dessutom träffa Andrea från Andypandycool imorgon, så kommer bli lite bokiga dagar för mig. Vi två ska besöka PunktMedis och Sci-fibokhandeln inne i gamla stan, då Andrea tänker gå på signeringen av Eld. Jag ska även försöka få hem åtminstone en bok och några intressanta impulsiva låneböcker. Jag har bestämt mig för att jag har följt ett mönster den senaste månaden och vill bryta den. Därför ska till PM och ta en random bok utan att läsa baksidan. Kanske får jag en trevlig läsupplevelse, vad vet jag? Jag kanske får med mig någon Sarah Dessen bok eller en thriller bok på engelska eller svenska.
måndag 23 april 2012
Rör mig inte!- Recension
Titel: Rör mig inte!
Författare: Tahereh Mafi
Serie: På eng. Shatter me #1
Sidor: 304
Orginalspråk: Engelska
Utgiven: År 2012
Bokförlag: B Wahlströms
Första meningen: Jag har varit inlåst i 264 dagar.
Synopsis från B Wahlströms;
Ingen vet varför Juliettes beröring är dödlig. Och så länge hon sitter inlåst och inte kan skada någon är det ingen som bryr sig om det heller. Världen har för fullt upp med att falla sönder för att ha tid med en 17-årig, trasig och inbunden tjej. Svält och sjukdomar decimerar befolkningen, fåglarna flyger inte längre och molnen har fel färg.
Återetablissemanget sa att bara de kunde ställa saker till rätta igen, och de låste in Juliette i en cell. Nu har så många människor dött att de överlevande viskar om krig. Och Återetablissemanget ändrar sig. Kanske är Juliette mer än en pinad själ i en giftig kropp. Kanske är hon precis vad de behöver just nu.
Juliette tvingas välja: bli ett vapen i Återetablissemangets tjänst. Eller slåss mot dem.
Författare: Tahereh Mafi
Serie: På eng. Shatter me #1
Sidor: 304
Orginalspråk: Engelska
Utgiven: År 2012
Bokförlag: B Wahlströms
Första meningen: Jag har varit inlåst i 264 dagar.
Synopsis från B Wahlströms;
Ingen vet varför Juliettes beröring är dödlig. Och så länge hon sitter inlåst och inte kan skada någon är det ingen som bryr sig om det heller. Världen har för fullt upp med att falla sönder för att ha tid med en 17-årig, trasig och inbunden tjej. Svält och sjukdomar decimerar befolkningen, fåglarna flyger inte längre och molnen har fel färg.
Återetablissemanget sa att bara de kunde ställa saker till rätta igen, och de låste in Juliette i en cell. Nu har så många människor dött att de överlevande viskar om krig. Och Återetablissemanget ändrar sig. Kanske är Juliette mer än en pinad själ i en giftig kropp. Kanske är hon precis vad de behöver just nu.
Juliette tvingas välja: bli ett vapen i Återetablissemangets tjänst. Eller slåss mot dem.
Bokens orginaltitel heter, Shatter me är väldigt fin. Den beskriver bokens handling och huvudpersonens tankar väldigt bra. Däremot kan jag inte reletera till sveriges titel, Rör mig inte! Den fungerar men ändå inte.
Nu är det bäst att vi återgår till boken. Juliette, huvudpersonen som är mer än människa. Hennes
beröring kan orsaka hemska saker. Mer än vad man kan ana och är inte alls någon ''gåva'' hon skulle ha valt själv ifall hon fick göra det. Dessutom har hon alltid sedan urminnes, efter att ha dödat en liten pojke, även om hon inte ville det, försökt att passa in i samhället. När hon var yngre och även flera år senare har hon kallas för psysko m.m.. Hon har hela tiden har varit ensam, har inte kunnat få känna någon utan att något hemskt händer.
Hennes familj utlämnade henne till ett sjukhus just på grund av hennes ''gåva''. Åh, just på den punkten kände jag extra empati för henne, vad jobbigt det måste kännas att inte känna sig älskvärd bland sin omgivning, speciellt av sin familj. En vanlig familj stöttar alltid en, men det gjorde de inte i Julietts familj. Från och med första sidan kände jag på mig att jag skulle gilla henne, på grund av hennes dagdrömmar. Hennes dagdrömmar var allt från underbara till smärtsamma. Jag älskade hennes tillbakablickar och sättet hon berättade om saker och ting.
Författaren lyckades väldigt bra på den punkten och på en annan punkt. Den andra punkten är, att hon utelämnade väldigt många saker. Hon var inte jätte detaljerad utan hade väldigt generella cliffhangers. Dessa cliffhangers gjorde att man verkligen ville läsa vidare och vidare. Bokens språk hade en stor roll i denna bok och utan den skulle jag inte ha kunnat läst vidare. I början var Juliette en aning lite jobbig sedan blev hon bättre och bättre. Boken hade en del action men inte tillräckligt för att jag skulle älska, älska denna bok på grund av dess action. Samtidigt, var det så att man blev presenterade för många personer när man inte trodde att det skulle ske på grund av omständigheterna i boken.
Tahereh Mafi har verkligen skapat en fin dystopisk värld som gjorde att jag ville veta mer och mer om hur allt hade gått till att vara en jättefin planet till en katostrofal. Jag hungrade efter väldigt mycket fakta, som Juliette gjorde under bokens gång, man fick veta en del men inte tillräckligt. Just detta gjorde att jag tänkte lite extra på om denna bok var första delen i en serie eller inte. Om den inte hade varit det, hade jag blivit besviken. Detta gör att jag verkligen tänker läsa andra delen i SHATTER ME serien. Dessutom undrar jag om några saker som berör Juliette i första boken kommer bli förklarad i andra boken, om inte kommer jag då också bli besviken.
Denna bok var bättre än vad jag trodde. Den var inte jätte dålig men inte heller skitbra.
Betyg; 4/5
TACK FÖR RECENSIONSEXEMPLAR B WAHLSTRÖMS!
måndag 16 april 2012
Meningsfulla citat #2
Richelle Mead:
“You can't force love, I realized. It's there or it isn't. If it's not there, you've got to be able to admit it. If it is there, you've got to do whatever it takes to protect the ones you love.”
“Only a true best friend can protect you from your immortal enemies.”
“You will lose what you value most, so treasure it while you can.”
“There's nothing worse than waiting and not knowing what'll happen to you. Your own imagination can be crueler than any captor.”
“Even I make mistakes." I put on my brash, overconfident face. "I know it's hard to believe—kind of surprises me myself—but I guess it has to happen. It's probably some kind of karmic way to balance out the universe. Otherwise, it wouldn't be fair to have one person so full of awesomeness.”
“What was love, really? Flowers, chocolate, and poetry? Or was it something else? Was it being able to finish someone's jokes? Was it having absolute faith that someone was there at your back? Was it knowing someone so well that they instantly understood why you did the things you did—and shared those same beliefs?”
“The greatest and most powerful revolutions often start very quietly, hidden in the shadows. Remember that.”
Stephanie Perkins:
“I know you aren't perfect. But it's a person's imperfections that make them perfect for someone else.”
“Just because something isn't practical doesn't mean it's not worth creating. Sometimes beauty and real-life magic are enough.”
“When it's right, it's simple.”
“People should say what they mean and not make other people stumble around.”
“Sometimes a mistake isn't a what. It's a who.”
“There are some people in life that you can't get over.”
“I don't believe in fashion. I believe in costume. Life is too short to be same person every day.”
“What do you say to someone who is not the same and yet completely the same?”
“Everyone makes mistakes. The important thing is to not make the same mistake twice.”
“It's easy to talk about things we hate, but sometimes it's hard to explain exactly why we like something.”
“Life isn’t about what you get, it’s about what you DO with what you get.”
“Saw two fallen branches in the shape of a heart. Thought of you.”
Cassandra Clare:
“One must always be careful of books," said Tessa, "and what is inside them, for words have the power to change us.”
“People aren't born good or bad. Maybe they're born with tendencies either way, but its the way you live your life that matters.”
“Where there is love, there is often also hate. They can exist side by side.”
“Only the very weak-minded refuse to be influenced by literature and poetry.”
“In the end that was the choice you made, and it doesn't matter how hard it was to make it. It matters that you did.”
“It's all right to love someone who doesn't love you back, as long as they're worth you loving them. As long as they deserve it.”
“There's plenty of sense in nonsense sometimes, if you wish to look for it.”
“If no one in the entire world cared about you, did you really exist at all?”
“What's the point in wasting a perfectly good brick wall when you have someone to throw against it, that's what I always say.”
“I don't do what I'm told, but I might do what you want if you ask me nicely.”
söndag 15 april 2012
Ursäkt!
Japp, jag ber om ursäkt för att Meningsfulla #2 inte kom idag som planerat. Dock så kommer #2 imorgon. På grund av förseningen får ni veta vilka författare som är med denna gång, Cassandra Clare, Stephanie Perkins, Richelle Mead. Denna omgång blev det bara kvinnliga författare. Nästa gång kommer det nog vara mer än två manliga författare för att jag ska vara rättvis.
tisdag 10 april 2012
A Million Suns - Recension
OBS! DET KAN FINNAS SPOILERS I DENNA RECENSION IFALL DU INTE HAR LÄST DE ANDRA BÖCKERNA I SERIEN!
Titel: A Million SunsFörfattare: Beth Revis
Serie: Across The Universe #2
Sidor: 386
Orginalspråk: Engelska
Utgiven: År 2012
Bokförlag: Razorbill
Första meningen: ''This isn't going to be easy'' I mutter, staring at the solid metal door that leads to the Engine Room on the Shipper level of Godspeed.
Synopsis från Acrosstheuniversebooks.com;
Godspeed was fueled by lies. Now it is ruled by chaos.
It's been three months since Amy was unplugged. The life she always knew is over. And everywhere she looks, she sees the walls of the spaceship Godspeed. But there may just be hope: Elder has assumed leadership of the ship. He's finally free to enact his vision - no more Phydus, no more lies.
But when Elder discovers shocking news about the ship, he and Amy race to discover the truth behind life on Godspeed. They must work together to unlock a puzzle that was set in motion hundreds of years earlier, unable to fight the romance that's growing between them and the chaos that threatens to tear them apart.
In book two of the Across the Universe trilogy, New York Times bestselling author Beth Revis mesmerizes us again with a brilliantly crafted mystery filled with action, suspense, romance, and deep philosophical questions. And this time it all builds to one mind-bending conclusion: They have to get off this ship.
It's been three months since Amy was unplugged. The life she always knew is over. And everywhere she looks, she sees the walls of the spaceship Godspeed. But there may just be hope: Elder has assumed leadership of the ship. He's finally free to enact his vision - no more Phydus, no more lies.
But when Elder discovers shocking news about the ship, he and Amy race to discover the truth behind life on Godspeed. They must work together to unlock a puzzle that was set in motion hundreds of years earlier, unable to fight the romance that's growing between them and the chaos that threatens to tear them apart.
In book two of the Across the Universe trilogy, New York Times bestselling author Beth Revis mesmerizes us again with a brilliantly crafted mystery filled with action, suspense, romance, and deep philosophical questions. And this time it all builds to one mind-bending conclusion: They have to get off this ship.
Jag fullkomligt älskade denna bok. Jag gillade inte den första boken, Across The Universe så värst mycket. Den fick 3/5 stjärnor och var en besvikelse för mig. Ändå ville jag läsa A Million Suns och jag är glad över att jag läste den. A Million Suns blev en oförväntad, positiv, överraskning för mig.
Saker som händer i denna bok trodde jag aldrig att det skulle hända. Den första tredje-halvan är lugn tills Amy börjar med ett uppdrag som är bokens huvudnyckel och hela bokens handling. Uppdragets hemligheter dödade mig väldigt långsamt för att det var intressanta frågor man ville få svar på angående rymdskeppet Godspeed. Man kan säga att A Million Suns var en typisk deckare men det var inget jobbigt för den var en bra sådan. För att jag gillar deckare, gud, vad man kan skapa när man skriver en deckar-bok, hur man vrida på saker och ting, vilket Beth Revis gjorde ordentligt i denna bok. Inget är som det är i denna bok även vissa karaktärer man älskade i första boken.
Elder, var jobbig till en början men sedan på slutet blev han lovely. Han utvecklades verkligen som en karaktär. Jag uppfattade verkligen inte hans val i början av boken men sedan blev det bättre på grund av omständigheterna. Amy, amy, amy. Hon var en karaktär som jag verkligen älskade under tiden jag läste boken. Vad gör man inte för att få uppleva sina dagar på Sol-Earth igen? Men det fanns även stunder då jag inte förstod vad Amy höll på med men det är så även i det verkliga livet.
Det finns inte så mycket mer att säga om boken för att jag vill inte riskera att skriva flera spoilers eftersom min recension kryllar av spoilers. Det blir bättre om man får läsa hela boken själv och älska, gråta, upptäcka, hata och bli upprörd över.
Betyg; 5/5
söndag 8 april 2012
Meningsfulla citat 1
Varje söndag kommer jag att lägga ut citat från tre författares böcker. Eftersom detta är första gången jag börjar med detta koncept börjar vi med Lauren Oliver, John Green och Ally Condie. Nästa veckas författare får ni läsa om senare.
“When you're young, you just want to be older, and then later you wish you could go back to being a kid.”
John Green:
“Maybe our favorite quotations say more about us than about the stories and people we're quoting.”
“Sometimes, you read a book and it fills you with this weird evangelical zeal, and you become convinced that the shattered world will never be put back together unless and until all living humans read the book.”
“What a slut time is. She screws everybody.”
“Some infinities are bigger than other infinities.”
“There will come a time when all of us are dead. All of us. There will come a time when there are no human beings remaining to remember that anyone ever existed or that our species ever did anything. There will be no one left to remember Aristotle or Cleopatra, let alone you. Everything that we did and built and wrote and thought and discovered will be forgotten and all of this will have been for naught. Maybe that time is coming soon and maybe it is millions of years away, but even if we survive the collapse of our sun, we will not survive forever. There was time before organisms experienced consciousness, and there will be time after. And if the inevitability of human oblivion worries you, I encourage you to ignore it. God knows that’s what everyone else does.”
“You don't get to choose if you get hurt in this world...but you do have some say in who hurts you. I like my choices.”
“Books so special and rare and yours that advertising your affection feels like a betrayal.”
“Grief does not change you, Hazel. It reveals you.”
“The marks humans leave are too often scars.”
“I believe the universe wants to be noticed. I think the universe is inprobably biased toward the consciousness, that it rewards intelligence in part because the universe enjoys its elegance being observed. And who am I, living in the middle of history, to tell the universe that it-or my observation of it-is temporary?”
“The world is not a wish-granting factory.”
“Why are some things easier to write than say?”
“In the end you can't always choose what to keep. You can only choose how you let it go.”
“Once you want something, everything changes.”
“It is strange how we hold on to the pieces of the past while we wait for our futures.”
“Is falling in love with someone's story the same thing as falling in love with the person himself?”
“Every minute you spend with someone gives them a part of your life and takes part of theirs.”
Lauren Oliver:
“That's the flip side of freedom; When you're completely free, you're also completely on your own.”
“I wonder if this is how people always get close: they heal each other's wounds; they repair the broken skin.”
“If you’re smart, you care. And if you care, you love.”
“That's the thing: We didn't really care. A world without love is also a world without stakes.”
“This is what hatred is. It will feed you and at the same time turn you to rot.”
This is what I want. This is the only thing I've ever wanted. Everything else—every single second of every single day that has come before this very moment, this kiss—has meant nothing.”
“When you're young, you just want to be older, and then later you wish you could go back to being a kid.”
John Green:
“Sometimes, you read a book and it fills you with this weird evangelical zeal, and you become convinced that the shattered world will never be put back together unless and until all living humans read the book.”
“What a slut time is. She screws everybody.”
“Some infinities are bigger than other infinities.”
“There will come a time when all of us are dead. All of us. There will come a time when there are no human beings remaining to remember that anyone ever existed or that our species ever did anything. There will be no one left to remember Aristotle or Cleopatra, let alone you. Everything that we did and built and wrote and thought and discovered will be forgotten and all of this will have been for naught. Maybe that time is coming soon and maybe it is millions of years away, but even if we survive the collapse of our sun, we will not survive forever. There was time before organisms experienced consciousness, and there will be time after. And if the inevitability of human oblivion worries you, I encourage you to ignore it. God knows that’s what everyone else does.”
“You don't get to choose if you get hurt in this world...but you do have some say in who hurts you. I like my choices.”
“Books so special and rare and yours that advertising your affection feels like a betrayal.”
“Grief does not change you, Hazel. It reveals you.”
“The marks humans leave are too often scars.”
“I believe the universe wants to be noticed. I think the universe is inprobably biased toward the consciousness, that it rewards intelligence in part because the universe enjoys its elegance being observed. And who am I, living in the middle of history, to tell the universe that it-or my observation of it-is temporary?”
“The world is not a wish-granting factory.”
“Why are some things easier to write than say?”
“In the end you can't always choose what to keep. You can only choose how you let it go.”
“Once you want something, everything changes.”
“It is strange how we hold on to the pieces of the past while we wait for our futures.”
“Is falling in love with someone's story the same thing as falling in love with the person himself?”
“Every minute you spend with someone gives them a part of your life and takes part of theirs.”
söndag 1 april 2012
Sammanfattning: Mars 2012
Antal lästa böcker: 9
Antal lästa sidor: 3253
Genomsnittligt betyg: -
Antal engelska böcker: 6
Antal svenska böcker: 3
Månadens bästa böcker:
Månadens sämsta/besvikelse:
Alla böcker lästa denna månad:
Matched-Ally Condie
4/5 stars
Bloodlines-Richelle Mead
5/5 stars
Hallowed-Cynthia Hand
3/5 stars
Det borde finnas regler-Lina Arvidsson
2,5/5 stars
Eve-Anna Carey
2,5/5 stars
Wither-Lauren Destafano
5/5 stars
The Fault In Our Stars-John Green
5/5 stars
En sån där vidrig bok där mamman dör-Sonya Sones
4/5 stars
Nattens Cirkus-Erin Morgenstern
3/5 stars
Antal lästa sidor: 3253
Genomsnittligt betyg: -
Antal engelska böcker: 6
Antal svenska böcker: 3
Månadens bästa böcker:
Månadens sämsta/besvikelse:
Alla böcker lästa denna månad:
Matched-Ally Condie
4/5 stars
Bloodlines-Richelle Mead
5/5 stars
Hallowed-Cynthia Hand
3/5 stars
Det borde finnas regler-Lina Arvidsson
2,5/5 stars
Eve-Anna Carey
2,5/5 stars
Wither-Lauren Destafano
5/5 stars
The Fault In Our Stars-John Green
5/5 stars
En sån där vidrig bok där mamman dör-Sonya Sones
4/5 stars
Nattens Cirkus-Erin Morgenstern
3/5 stars
fredag 23 mars 2012
The Hunger Games
För att göra det hela roligare..Såg jag THE HUNGER GAMES MOVIE TODDAAHHH. Den var jätte bra, men nådde inte upp till mina förväntningar. Vill inte skriva om det för att det är inte alla som har sett filmen än. Då så, det jag ville var att dela med mig ett album på Youtube som är en timme lång, en fan made soundtrack på The Hunger Games, och tro mig har inte hört sånt inspirerande på ett tag, förutom Regina Spektor.
Låtarna är väldigt inspirerande och fina, just därför vill jag att ni se lyssna.
Enjoy!
The Fault In Our Stars-Recension
Titel: The Fault In Our Stars
Författare: John Green
Serie: -
Sidor: 313
Orginalspråk: Engelska, kommer snart på sv.
Utgiven: År 2012
Bokförlag: Dutton Books
Första meningen: Late in the winter of my seventeeth year, my mother decided I was depressed, presumably because I rarely left the house, spent quite a lot of time in bed, read the same book over and over, ate infrequently, and devoted quite a bit of my abundant free time to think about death.
Synopsis från Goodreads;
Diagnosed with Stage IV thyroid cancer at 12, Hazel was prepared to die until, at 14, a medical miracle shrunk the tumours in her lungs... for now.
Two years post-miracle, sixteen-year-old Hazel is post-everything else, too; post-high school, post-friends and post-normalcy. And even though she could live for a long time (whatever that means), Hazel lives tethered to an oxygen tank, the tumours tenuously kept at bay with a constant chemical assault.
Enter Augustus Waters. A match made at cancer kid support group, Augustus is gorgeous, in remission, and shockingly to her, interested in Hazel. Being with Augustus is both an unexpected destination and a long-needed journey, pushing Hazel to re-examine how sickness and health, life and death, will define her and the legacy that everyone leaves behind.
Jag kan inte fatta att denna bok skulle röra om mina känslor så ofattbart mycket. Många har hyllat denna bok och i sanningens namn, trodde jag aldrig att det de sa var sant. Jag kan konstatera att de hade rätt och att jag lurade mig själv lite grann, vilken tur. Om jag inte hade läst den så fort som möjligt, skulle jag ha förlorat en bok som är värd att läsas oavsett negativ eller negativ kritik. Jag är samt rädd för att min recension inte ska göra boken rättvisa, för tro mig det är väldigt svårt att skriva om en bok som verkligen 'took my breath away', kunde inte komma på bättre ord på svenska. Som sagt, var boken skit bra. John Greens språk var helt underbar, helt vanlig 'yet it was something in his word that were different, in a kind of way'. Att han kunde lyckas med att skriva känslor som en cancer-sjuk tjej på sexton-år känner, amazing. Dessutom älskade jag Hazel. You can't put your thoughts about her in words. John Greens karaktärer lämnades inte utan ett avtryck inne hos läsaren. Älskvärd, helt enkelt. Denna bok är en av de böcker som kan med sin stolthet och karaktärer placeras i hyllan 'böcker som inte kommer att försvinna från mitt hjärta på ett långt tag'.
Jag tycker att det räcker med detta. Det enda jag kräver av dig, som läser bakom en dator, iPhone, Android eller surfplattor, LÄS BOKEN! Jag tror inte att ni kommer ångra er.
“As he read, I fell in love the way you fall asleep: slowly, and then all at once.”
Betyg: 5/5 stjärnor
Författare: John Green
Serie: -
Sidor: 313
Orginalspråk: Engelska, kommer snart på sv.
Utgiven: År 2012
Bokförlag: Dutton Books
Första meningen: Late in the winter of my seventeeth year, my mother decided I was depressed, presumably because I rarely left the house, spent quite a lot of time in bed, read the same book over and over, ate infrequently, and devoted quite a bit of my abundant free time to think about death.
Synopsis från Goodreads;
Diagnosed with Stage IV thyroid cancer at 12, Hazel was prepared to die until, at 14, a medical miracle shrunk the tumours in her lungs... for now.
Two years post-miracle, sixteen-year-old Hazel is post-everything else, too; post-high school, post-friends and post-normalcy. And even though she could live for a long time (whatever that means), Hazel lives tethered to an oxygen tank, the tumours tenuously kept at bay with a constant chemical assault.
Enter Augustus Waters. A match made at cancer kid support group, Augustus is gorgeous, in remission, and shockingly to her, interested in Hazel. Being with Augustus is both an unexpected destination and a long-needed journey, pushing Hazel to re-examine how sickness and health, life and death, will define her and the legacy that everyone leaves behind.
Jag kan inte fatta att denna bok skulle röra om mina känslor så ofattbart mycket. Många har hyllat denna bok och i sanningens namn, trodde jag aldrig att det de sa var sant. Jag kan konstatera att de hade rätt och att jag lurade mig själv lite grann, vilken tur. Om jag inte hade läst den så fort som möjligt, skulle jag ha förlorat en bok som är värd att läsas oavsett negativ eller negativ kritik. Jag är samt rädd för att min recension inte ska göra boken rättvisa, för tro mig det är väldigt svårt att skriva om en bok som verkligen 'took my breath away', kunde inte komma på bättre ord på svenska. Som sagt, var boken skit bra. John Greens språk var helt underbar, helt vanlig 'yet it was something in his word that were different, in a kind of way'. Att han kunde lyckas med att skriva känslor som en cancer-sjuk tjej på sexton-år känner, amazing. Dessutom älskade jag Hazel. You can't put your thoughts about her in words. John Greens karaktärer lämnades inte utan ett avtryck inne hos läsaren. Älskvärd, helt enkelt. Denna bok är en av de böcker som kan med sin stolthet och karaktärer placeras i hyllan 'böcker som inte kommer att försvinna från mitt hjärta på ett långt tag'.
Jag tycker att det räcker med detta. Det enda jag kräver av dig, som läser bakom en dator, iPhone, Android eller surfplattor, LÄS BOKEN! Jag tror inte att ni kommer ångra er.
“As he read, I fell in love the way you fall asleep: slowly, and then all at once.”
Betyg: 5/5 stjärnor
torsdag 15 mars 2012
Wither- Recension
Titel: Wither
Författare: Lauren Destafano
Serie: The Chemical Garden #1
Sidor: 358
Orginalspråk: Engelska
Utgiven: År 2011
Bokförlag: HarperCollins
Första meningen: I Wait.
Synopsis från Lauren Destanfos hemsida;
By age sixteen, Rhine Ellery has four years left to live. She can thank modern science for this genetic time bomb. A botched effort to create a perfect race has left all males with a lifespan of 25 years, and females with a lifespan of 20 years. Geneticists are seeking a miracle antidote to restore the human race, desperate orphans crowd the population, crime and poverty have skyrocketed, and young girls are being kidnapped and sold as polygamous brides to bear more children.
When Rhine is kidnapped and sold as a bride, she vows to do all she can to escape. Her husband, Linden, is hopelessly in love with her, and Rhine can’t bring herself to hate him as much as she’d like to. He opens her to a magical world of wealth and illusion she never thought existed, and it almost makes it possible to ignore the clock ticking away her short life. But Rhine quickly learns that not everything in her new husband’s strange world is what it seems. Her father-in-law, an eccentric doctor bent on finding the antidote, is hoarding corpses in the basement. Her fellow sister wives are to be trusted one day and feared the next, and Rhine is desperate to communicate to her twin brother that she is safe and alive. Will Rhine be able to escape–before her time runs out?
Jag är rädd för att skriva en rättvis recension på denna underbara bok. Just därför vill jag ta det kort som möjligt men recensionen kommer ändå vara innehållsrik, hoppas jag.
Jag älskade denna bok fullkomligt mycket, början var en fin introduktion till bokens andra halva och kanske hela serien.
Visst, vi är fullkomligt mest inne i det stora huset där Rhine är fången, men det flyter ändå på, för att antingen händer det något extra eller så läser man Rhines episka tankar. Rhines PoV var något som överraskade mig väldigt positivt och en bok blir ju väldigt bra när man tycker om huvudpersonens PoV. Samtidigt var Rhine en karaktär som aldrig glömde bort sin barndom och dagdrömde oftast om den tidsperioden. Samtidigt är jag riktigt rädd för att min underbara älskelse för Rhine kommer att slockna när jag läser Fever, uppföljaren på Wither.
Jag var verkligen rädd för att inte gilla den här boken eftersom boken har fått många fina recensioner och omdömen, då kan ni väl gissa hur hög mina förhoppningar på boken var. Ändå, lugnande jag ner mig under tiden jag läste boken och jag kunde vara mer gladare för det.
Lauren Destefano måste få otroligt mycket beröm för romantiken i den här boken, jag är en av de personer som tycker att romantiken i många böcker kan förstöra boken helt om de hanteras på fel sätt, och jag älskade för första gången en kärlekstriangel i en bok. Jag kunde inte under bokens gång bestämma mig för vem jag gillade mest av de två killarna för att man får lära känna båda killarna mer och mer för varje kapitel. Man visste inte heller vart man hade karaktärerna någonstans, för ena stunden kunde de göra något helt ofattbart, som vi människor.
Jag fullkomligt älskade Deirdre, Jenna och ROSE! Jag älskade The sister Wives bandet, de var något som lyste upp boken väldigt mycket på olika sätt.
Wither är ingen action-bok och är därför ingen bok för action-fantaster, men ändå kan ni prova på att läsa boken. Jag älskade spänningen och alla karaktärerna, utom en och jag älskade huset. Ha dock inte för höga förhoppningar, det kan förstöra läsupplevelsen. Sist men inte minst, ha en bra lässtund.
Betyg: 5/5 stars
Never forget why you're here.
Författare: Lauren Destafano
Serie: The Chemical Garden #1
Sidor: 358
Orginalspråk: Engelska
Utgiven: År 2011
Bokförlag: HarperCollins
Första meningen: I Wait.
Synopsis från Lauren Destanfos hemsida;
By age sixteen, Rhine Ellery has four years left to live. She can thank modern science for this genetic time bomb. A botched effort to create a perfect race has left all males with a lifespan of 25 years, and females with a lifespan of 20 years. Geneticists are seeking a miracle antidote to restore the human race, desperate orphans crowd the population, crime and poverty have skyrocketed, and young girls are being kidnapped and sold as polygamous brides to bear more children.
When Rhine is kidnapped and sold as a bride, she vows to do all she can to escape. Her husband, Linden, is hopelessly in love with her, and Rhine can’t bring herself to hate him as much as she’d like to. He opens her to a magical world of wealth and illusion she never thought existed, and it almost makes it possible to ignore the clock ticking away her short life. But Rhine quickly learns that not everything in her new husband’s strange world is what it seems. Her father-in-law, an eccentric doctor bent on finding the antidote, is hoarding corpses in the basement. Her fellow sister wives are to be trusted one day and feared the next, and Rhine is desperate to communicate to her twin brother that she is safe and alive. Will Rhine be able to escape–before her time runs out?
Jag är rädd för att skriva en rättvis recension på denna underbara bok. Just därför vill jag ta det kort som möjligt men recensionen kommer ändå vara innehållsrik, hoppas jag.
Jag älskade denna bok fullkomligt mycket, början var en fin introduktion till bokens andra halva och kanske hela serien.
Visst, vi är fullkomligt mest inne i det stora huset där Rhine är fången, men det flyter ändå på, för att antingen händer det något extra eller så läser man Rhines episka tankar. Rhines PoV var något som överraskade mig väldigt positivt och en bok blir ju väldigt bra när man tycker om huvudpersonens PoV. Samtidigt var Rhine en karaktär som aldrig glömde bort sin barndom och dagdrömde oftast om den tidsperioden. Samtidigt är jag riktigt rädd för att min underbara älskelse för Rhine kommer att slockna när jag läser Fever, uppföljaren på Wither.
Jag var verkligen rädd för att inte gilla den här boken eftersom boken har fått många fina recensioner och omdömen, då kan ni väl gissa hur hög mina förhoppningar på boken var. Ändå, lugnande jag ner mig under tiden jag läste boken och jag kunde vara mer gladare för det.
Lauren Destefano måste få otroligt mycket beröm för romantiken i den här boken, jag är en av de personer som tycker att romantiken i många böcker kan förstöra boken helt om de hanteras på fel sätt, och jag älskade för första gången en kärlekstriangel i en bok. Jag kunde inte under bokens gång bestämma mig för vem jag gillade mest av de två killarna för att man får lära känna båda killarna mer och mer för varje kapitel. Man visste inte heller vart man hade karaktärerna någonstans, för ena stunden kunde de göra något helt ofattbart, som vi människor.
Jag fullkomligt älskade Deirdre, Jenna och ROSE! Jag älskade The sister Wives bandet, de var något som lyste upp boken väldigt mycket på olika sätt.
Wither är ingen action-bok och är därför ingen bok för action-fantaster, men ändå kan ni prova på att läsa boken. Jag älskade spänningen och alla karaktärerna, utom en och jag älskade huset. Ha dock inte för höga förhoppningar, det kan förstöra läsupplevelsen. Sist men inte minst, ha en bra lässtund.
Betyg: 5/5 stars
Never forget why you're here.
torsdag 8 mars 2012
Det borde finnas regler- Recension
Titel: Det borde finnas regler
Författare: Lina Arvidsson
Serie: -
Sidor: 317
Orginalspråk: Svenska
Utgiven: År 2012
Bokförlag: Gillaböcker
Första meningen: Vi hänger vid gungorna, jag och Mirjam.
Synopsis från Gillaböcker;
Det borde finnas regler är estradpoeten Lina Arvidssons debut, en ungdomsroman med överrumplande humor och en unik ton. Gapskratt efter gapskratt, ända in till den svarta kärnan.Mia och Mirjam är fjorton år och bästa vänner. De bor i
en håla och är sjukt uttråkade. Mirjam löser detta genom att bli kär i Per Hyllen:
”PER HYLLÉN = Jävligt gammal och ful. Mirjam ljög i början och sa att han var tretti, men sen försa hon sig och nu vet jag att han är fyrti. Det är ofattbart gammalt! Det är liksom som min pappa ungefär. Jag har målat upp en hotbild, alltså en sån man gör på brottslingar, för att lättare kunna kartlägga dom. Informationen har jag fått från Mirjam, som inte kan få nog av att prata om honom. Man tror inte det kan finnas så mycket att säga om en ful gammal gubbe. Men det gör det tydligen.”
Mia är äcklad, och kanske lite avundsjuk. Tills hon träffar Vlad, som har hatt och hängslen och spelar i band och har hoppat av gymnasiet och skriver en roman på skrivmaskin ”för att han gillar ljudet”. Att vara med honom känns som magi, som overkligt, som sockerdricka. Men det är så svårt att vara sig själv. Hur ska man kunna vara det om man inte ens vet vem en själv är? Är det nån som har tänkt på det?
Boken var helt okej inte jättebra utan okej. Boken var otrolig seg och jag väntade bara på att något häftigt skulle hända men boken var lika tråkig som hålan de bor i är. Det var nog en av bokens negativa sidor och det flera negativa än positiva åsikter om denna bok.
Det tog en tid för Vlad, kärleksintresset i denna bok, att dyka upp i boken och när han väl gjorde det, fick man aldrig någon klar bild av honom, utan bara att han var en kulturkille som håller på både två band och en roman, dessutom var han lite mystisk och då undrar jag om författaren ville det själv eller om det var något hon inte tänkte extra noga på. Jag ville verkligen känna honom mer och att det skulle göra honom till en riktigt realistisk karaktär. Han fanns men var ändå inte där kändes det som när man läste. Ändå är jag glad att kärleksintresset inte hade någon stor roll i 'Det borde finnas regler'.
Vad ville författaren egentligen visa oss? Hade hon något speciellt budskap i åtanke? Varför heter bokens titel 'Det borde finnas regler'? Någon som har läst boken och har lyckats klura ut vad Lina Arvidsson menar med den titeln?
Mia eller Maria som heter egentligen var en jobbig huvudperson men ändå var hon behaglig i vissa stunder och då var hon verkligen sig själv, medan hon i andra situationer personifierade väldigt mycket sig med Mirjam, det var väldigt jobbigt ska ni veta. Jag tror att hon fortfarande är vän med Mirjam för att Mirjam har allt hon inte har och hänger med henne för att få smaka på det hon inte har men så gärna vill ha. Även om man fick den tanken när man läste, och Mia visade tydligt vad hon tycke om Mirjam, kunde man ändå känna att deras vänskap var äkta. Det enda vettiga med Mia var att hon i slutet, för en gång skull, sa att hon kunde vara sig själv om de andra var upptagna, vilket alla är.
Hon var verkligen osjälvsäker och hade dåligt självförtroende i början av boken och det fortsatte till den sista tredjedelen av boken, och hennes tankar var outhärdliga ibland att jag ville smälla till henne angående några saker hon tog upp. Dessutom tog hon upp att många i hennes skola är fittor, miffon och andra fula ord och det var en aning tröttsam att hon tog just upp om de och inte pm de som var icke störda, de var åtminstone värda en chans om att få en plats i Mias historia.
Det verkade också som att alla killar var idioter, speciellt de andra killarna i åttan. Alla killar är väl inte så? Även om de bor i en håla och försöker leka amerikanare.
Jag gillade ändå Mias PoV, det var en aning rolig att läsa på grund av språket som lättade upp berättelsen och Mias tankevägar och känslor. Lina Arvidsson ska få cred för språket och om hon inte hade skrivit som hon gjorde i 'Det borde finnas regler' skulle den inte vara som den nuvarande boken. De gånger jag tycke om Mia var när hon visste vad hon ville och inte gjorde saker för omvärlden ville att hon skulle göra.
Mirjam, Mias bästa vän, vad finns det att säga om henne? Jag fick inget grepp om henne och just därför vill jag inte kommentera hennes handlingar och personlighet.
Karl, gillade jag otroligt mycket och han måste nog vara den enda, som jag fattade tycke för direkt. Han verkade vara en vanlig kill-karaktär vid sidan om hans smarta hjärna men samtidigt ville han inte heller hålla på att vara en person omvärlden vill att man ska vara. Han lyste upp boken och jag önskar att han kunde ha fått en större roll i boken.
Detta var som sagt inte min typ av bok, men jag kände den stunden jag lånade den att jag behövde byta genre och njuta av någon annan sort bok och just därför är jag en aning besviken över att boken inte levde upp till mina förväntningar. Om man är en person som bara vill njuta en bok där karaktärerna har en stor roll och inte vill ha någon roman där det inte händer något särskil passar nog den här boken dig.
Betyg; 2,5/5 stjärnor
måndag 5 mars 2012
Citat från Bloodlines
Bloodlines hade otroligt bra citat och roliga dessutom. Citaten är spoilerfria, hoppas jag.
“While Adrian was interviewing in the back, I got a table and some coffee. Trey came to visit me after about fifteen minutes.
"Is that really your brother?" he demanded.
"Yes," I said, hoping I sounded convincing.
"When you said he was looking for a job, I pictured a male version of you. I figured he'd want to color code the cups or something."
"Whats your point?" I asked.
Trey shook his head. "My point is that you'd better keep looking. I was just back there and overheard him talking with my manager. She was explaining the cleanup he would have to do each night. Then he said something about his hands and manual labor.”
“Hey, Sydney. I thought I saw your car out there." He glanced around. "Is, uh, Jill with you?"
"Not today." I said. New insight struck me as I recalled that Lee attended school in Los Angeles. "Lee, have you ever dated a human girl at your school?"
Adrian arched an eyebrow. "Are you asking him out, Sage?"
I scowled. "No!”
“Yeah. Rose." Jill sighed and stared vacantly ahead. "She's all he sees when he closes his eyes. Flashing dark eyes and a body full of fire and energy. No matter how much he tries to forget her, no matter how much he drinks . . . she's always there. He can't escape her.”
“Now I see some family resemblance. I was starting to wonder if Jill was adopted, but you two kind of look like each other."
"So does our mailman back in North Dakota," said Adrian.”
“You look too pretty to be useful." "Truer words were never spoken.”
“I have to get back there." I said to Adrian. "Into that door."
He arched an eyebrow. "What, like sneaking in? How very black ops of you. And oh, you know— dangerous and foolish."
"I know." I said, surprised at how calm I sounded as I admitted that. "But I have to know something, and this may be my only chance."
"Then I'll go with you in case that guy comes back," he said with a sigh. "Never let it be said Adrian Ivashkov doesn't help damsels in distress.”
“Thanks for looking out for her, Sage. You're okay. For a human."
I almost laughed. "Thanks."
"You can say it too, you know."
I walked over to Latte and paused. "Say what?"
"That I'm okay...for a vampire," he explained.
I shook my head, still smiling. "You'll have a hard time getting any Alchemist to admit that. But I can say you're okay for an irreverent party boy with occasional moments of brilliance."
"Brilliant? You think I'm brilliant?" He threw his hands skyward. "You hear that, world? Sage says I'm brilliant.”
“I don't suppose," I said, once we were in the car, "that she just gave you the job based on looks alone?"
Adrian had been staring off but now flashed me a big smile. "Why, Sage, you sweet talker."
"Thats not what I meant! What happened?"
He shrugged. "I told the truth."
"Adrian!"
"I'm serious. She asked me what my greatest strength was. I said getting along with people."
"Thats not bad," I admitted.
"Then she asked what my greatest weakness was. And I said, 'Where should I start?'"
"Adrian!"
"Stop saying my name like that. I told her the truth. By the time I was on the fourth one, she told me I could go.”
Adrian had been staring off but now flashed me a big smile. "Why, Sage, you sweet talker."
"Thats not what I meant! What happened?"
He shrugged. "I told the truth."
"Adrian!"
"I'm serious. She asked me what my greatest strength was. I said getting along with people."
"Thats not bad," I admitted.
"Then she asked what my greatest weakness was. And I said, 'Where should I start?'"
"Adrian!"
"Stop saying my name like that. I told her the truth. By the time I was on the fourth one, she told me I could go.”
“While Adrian was interviewing in the back, I got a table and some coffee. Trey came to visit me after about fifteen minutes.
"Is that really your brother?" he demanded.
"Yes," I said, hoping I sounded convincing.
"When you said he was looking for a job, I pictured a male version of you. I figured he'd want to color code the cups or something."
"Whats your point?" I asked.
Trey shook his head. "My point is that you'd better keep looking. I was just back there and overheard him talking with my manager. She was explaining the cleanup he would have to do each night. Then he said something about his hands and manual labor.”
“Hey, Sydney. I thought I saw your car out there." He glanced around. "Is, uh, Jill with you?"
"Not today." I said. New insight struck me as I recalled that Lee attended school in Los Angeles. "Lee, have you ever dated a human girl at your school?"
Adrian arched an eyebrow. "Are you asking him out, Sage?"
I scowled. "No!”
“Yeah. Rose." Jill sighed and stared vacantly ahead. "She's all he sees when he closes his eyes. Flashing dark eyes and a body full of fire and energy. No matter how much he tries to forget her, no matter how much he drinks . . . she's always there. He can't escape her.”
“Now I see some family resemblance. I was starting to wonder if Jill was adopted, but you two kind of look like each other."
"So does our mailman back in North Dakota," said Adrian.”
“You look too pretty to be useful." "Truer words were never spoken.”
“I have to get back there." I said to Adrian. "Into that door."
He arched an eyebrow. "What, like sneaking in? How very black ops of you. And oh, you know— dangerous and foolish."
"I know." I said, surprised at how calm I sounded as I admitted that. "But I have to know something, and this may be my only chance."
"Then I'll go with you in case that guy comes back," he said with a sigh. "Never let it be said Adrian Ivashkov doesn't help damsels in distress.”
“Thanks for looking out for her, Sage. You're okay. For a human."
I almost laughed. "Thanks."
"You can say it too, you know."
I walked over to Latte and paused. "Say what?"
"That I'm okay...for a vampire," he explained.
I shook my head, still smiling. "You'll have a hard time getting any Alchemist to admit that. But I can say you're okay for an irreverent party boy with occasional moments of brilliance."
"Brilliant? You think I'm brilliant?" He threw his hands skyward. "You hear that, world? Sage says I'm brilliant.”
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)